Om Musamaria

MUSAMARIAbarnen är en ideell organisation, som bildades våren 2008.

MUSAMARIAbarnen har i genomsnitt haft 45 barn och ungdomar i skolor och utbildning. Totalt har 73 ungdomar fått utbildning sedan vi startade. Alla bor i mycket fattiga områden i utkanten av Lusaka och de flesta saknar en eller båda sina föräldrar. Enligt zambisk tradition tas de då omhand av släktingar.

 

Vi gör det möjligt för barnen att gå i skolan genom att betala deras skolavgifter, skoluniformer, och skolmaterial. Våra elever fullföljer grundskolan och de flesta även high school. De som gått ut skolan har därefter fått en yrkesutbildning för att kunna få arbete och kan därigenom försörja sig själva och också hjälpa till med försörjning i sina familjer

 

 

Hittills har de flesta gått på en yrkesskola i det område där de bor, men sedan 2017 försöker vi att också satsa på längre utbildningar för de som har riktigt bra skolresultat. En flicka utbildas också till sjuksköterska och tre flickor är färdiga lärare. Martha, som var den första flickan, som fick lärarutbildning hade mycket bra betyg. Hon fick en småskollärarutbildning och passerade med lysande betyg och när hon ville fortsätta studera för att kunna undervisa elever upp till åk 9 fick hon ett stipendium och dessutom hjälp av en släkting. Nu är hon en ansedd och duktig lärare. Vi är både stolta och glada över alla våra elever som nu har arbete, speciellt med tanke på den höga arbetslöshet som råder i Zambia.

SÅ HÄR STARTADE DET:

Hösten 2007 gjorde Ann-Christine Ingemarsson en resa till Lusaka för att hälsa på sin dotter, som då arbetade där. Hon träffade där en ung man, som bedrev en dagverksamhet för barn som inte hade råd att gå i skolan.

Där fanns då ett 30-tal barn mellan tre och sexton år. Några av dem var gatubarn och alla kom från hem som inte hade råd att låta barnen gå i skolan.

När hon kom hem visade hon bilder på barnen och vi beslöt att göra något för dem. Vi började samla in pengar till mat och skolmaterial och under 2008 åkte vi två gånger till Lusaka fullastade med insamlade kläder och skor till barnen. När vi var där andra gången hade vi fått ihop så mycket pengar att vi kunde köpa ett hus.

Det var i stort behov av reparation, men med hjälp av generösa personer och loppmarknader blev det riktigt fint. Mr Mwanza som drev skolan flyttade med sin familj in i två små rum, fyra hemlösa tonårspojkar, som då gick i High School delade ett rum och fyra tonårsflickor delade ett annat och skolverksamheten bedrevs i det största rummet.            

Så småningom byggdes huset ut. Våra tonåringar hade gått ut skolan och vi hade plötsligen tre skolsalar och två volontärlärare. Mr Mwanza hittade fler sponsorer och vi såg att skolan klarade sig utan oss. Då tog vi, för att vidga barnens värld alla barn över 9 år till statliga skolor. Vi insåg också att vi behövde en person i Lusaka, som kunde administrera skolgång och allt annat som barnen behöver.

SÅ HÄR ÄR DET NU:

Vid vårt första besök i Lusaka kom vi i kontakt med pastor Jacob Phiri och hans fru Violet. Pastor Phiri driver en verksamhet liknande vår; Action for Empowerment (AFE). Nu arbetar fru Phiri med våra barn, skaffar dem plats i skolan, köper skoluniformer och allt annat som de behöver. Hon köper också in majsmjöl, olja, socker, salt, tvål och tvättmedel som alla barn får varje månad och hon håller kontakt med barnens vårdnadshavare och skolor. Om något barn blir sjukt ser hon till att det kommer till läkare.

AFE har ett kontor nära det område, där våra barn bor. Dit kommer både pastor Phiris och våra barn efter skolan för att få ett mål mat och där får de också läxhjälp. Under skolloven och inför examensperioder får de extra lektioner. Det har gjort att eleverna höjt sina betyg märkbart.                             

Alla elever har en svensk fadder, som betalar månadsvis och de är en stor och viktig del av Musamarias ekonomi. Vi har också medlemmar som kontinuerligt bidrar utan att ha ett fadderbarn och genom föredrag och marknader får vi in pengar till det som inte täcks av fadderverksamheten.

En stor del pengarna kommer från fadder Lisbeth Witts ständigt pågående loppis på hennes arbetsplats. De senast åren har vi också fått pengar från faddrar och sponsorer för att köpa in spel, vattenfärger och pussel för att väcka barnens kreativitet.

Vid varje resa till Lusaka fortsätter vi att ta med kläder och skor som delas ut till eleverna. Inklusive handbagage får vi ta med 56 kg per passagerare.    

 

Om SKOLAN finns mer att läsa under rubriken FADDERBARN

Om du tycker det vi håller på med är intressant och viktigt, skänk gärna en slant så vi kan fortsätta vårt arbete.

Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon